Postat i: PASTORSBLOGGEN
Det var dömt att misslyckas. Både för Ship To Gazas del, likaså för Israels del.
Idag präglas tidningarna med siffror om dödsoffer samt med fördömelser mot Israel. Det var en uppenbar lose-lose-situation redan från början. En uppenbar och en fruktansvärt tragisk sådan. Ingenting vanns med detta. Inte för någon part: inte för Israel, inte för Ship To Gaza och inte heller för palestinierna i Gaza.
Och detta visste alla om från början. Att alla skulle förlora på detta var uppenbart och en del i den uttänkta strategin. Israel skulle ställas inför ett omöjligt val. Och världens ögon skulle finnas på dem. Och allt blev katastrof.
Greta Berlin är den som organiserat Ship To Gaza. Hon sade redan för några dagar sedan att syftet med Ship To Gaza aldrig varit att komma med förnödenheter till Gazas befolkning.
“This mission is not about delivering humanitarian supplies, it’s about breaking Israel’s siege on 1.5 million Palestinians.”
I media har dock bilden mest handlat om att Ship To Gaza hade syftet att förmedla förnödenheter och utifrån detta syfte meddelade Israel redan för några dagar sedan att de var villiga att hjälpa Ship To Gaza att förmedla förnödenheterna till rätt destination. Man ställde sig till förfogande.
Detta erbjudande gavs också ute på vattnet – innan bordningen. Men man tog inte emot det. Man ville något annat.
FN använder sig av landvägen då de skickar förnödenheter till Gaza och har själva aldrig funderat på sjövägen.
“The United Nations has no plans to use sea routes in Gaza, but will consider all legal options available to bring in assistance and commercial supplies”. Haq said the UN was working with the Israeli government to use land crossings.”
Så om leveransen av förnödenheterna hade första prioritet så hade transporten kunnat gå fram på helt andra sätt. Men nu var syftet att bryta blockaden samt att ställa Israel inför ett dilemma som skulle ha blivit fel hur man än gjort. Och fel blev det. Och våld användes. Övervåld.
Hade Ship To Gaza satsat alla pengar på att köpa förnödenheter istället för att lägga pengar på åtta dyra båtar hade man, likt FN och Israel, kunnat sända in viktiga livsmedel, mediciner och annat i en betydligt större skala.
Hade man dessutom inte skickat med 700 aktivister i skeppen utan mer mat och medicin – skulle trovärdigheten också blivit betydligt större. Istället slog man sig samman med turkiska islamister. Och hela organisationen kändes redan från början olustig och illavarslande.
Att Ship To Gaza innehöll femtusen ton förnödenheter låter så klart väldigt mycket. Man ska dock ha i åtanke att Israel sände in mellan 14-17 000 ton förnödenheter in i Gaza bara förra veckan.
”Over 14,000 tons of humanitarian aid were transferred from Israel into the Gaza Strip last week, the IDF announced on Tuesday in its weekly summary of COGAT operations.”
Och stora sändningar kommer in i Gaza regelbundet.
“In the first quarter of 2010 (January-March), 94,500 tons of supplies were transferred in 3,676 trucks to the Strip: 48,000 tons of food products; 40,000 tons of wheat; 2,760 tons of rice; 1,987 tons of clothes and footwear; 553 tons of milk powder and baby food. “
Faktum är att FN:s talesman vad gäller Mellanöstern I februari menade att det inte längre finns någon humanitär kris I Gaza.
“United Nations Middle East envoy Robert Serry, who met with President Shimon Peres in Jerusalem on Wednesday, said, “There is no humanitarian problem in Gaza.”
Själv tror jag att Gazas befolkning har det enormt svårt och fortfarande behöver all hjälp de kan få och i detta har Israel både ett förpliktigande och en enormt viktig uppgift att fylla. Främst med tanke på kriget senast. Men tyvärr blir Hamas hindret många gånger för att förnödenheterna ska komma rätt.
Detta fokuseras det väldigt lite på.
Men behöver Israel verkligen söka igenom båtar på väg till Gaza? Är inte detta ett överförmynderi? Det är lätt att få för sig detta, men då och då sänds det laster som innehåller krigsutrustning med terrorism som mål.
2009 stoppade Israel ett fartyg med hundratals ton med raketer som hade Iran som avsändare. År 2002 ledde Operation Noahs Ark till att Israel stoppade fartyget Karine A på internationellt vatten, ett fartyg som innehöll 50 ton raketer. Då höjde inte många på ögonbrynen.
Om blockaden skulle ha varit avsedd att svälta ut den palestinska befolkningen skulle Israel inte sända in 95 000 ton förnödenheter in i Gaza på bara tre månader.
Så jag har svårt att se Ship To Gaza som något annat än ett för alla parter misslyckat spektakel. Ingen vann – alla förlorade. Israel förlorade. Organisationen förlorade. Palestinierna förlorade.
Innan resan sade Henning Mankell:
– Det viktiga är att vi inte provocerar på något sätt och ser till att det inte finns en enda nagelfil ombord, inte någonting som skulle kunna användas emot oss.
Trots detta möttes IDF av aktivister med pistoler, yxor, slagträn och knivar när de bordade det turkiska skeppet och soldater kastades överbord. Stora vapengömmor hittades idag på det turkiska skeppet. Om aktionen skulle ha varit fredlig skulle dessa vapen inte ha behövts finnas med på båten.
Syftet var fel redan från början.
Så nu blev det katastrof av allt samman. Israel gjorde fel. De tog i för mycket. Man gick rakt i fällan och får därför också bära ansvaret.
Aktivister dog och soldater knivhöggs i magen och sköts. Tyvärr var det medvetet provocerat fram av denna aktion – dömd på förhand att misslyckas.
Israel fick inte rätt. Israel gjorde inte rätt. Ship To Gaza fick inte rätt och gjorde inte heller de rätt.
Ship To Gaza försökte sig på något som de inte alls på något sätt kunde bära upp ansvarsmässigt. Och med sig fanns barn – inte ens fyllda två. Totalt oansvarigt och dumdristigt.
Detta är det sista Israel behövde och jag är bara ledsen att de ställdes inför den situationen. Och att de i detta gjorde en rad felaktiga beslut som fick förödande konsekvenser.
Att dessa medvetet provocerades fram förmildrar inte medias dom idag. Lose-lose-situation. Tyvärr. Och en stor sorg för människors liv.
Och nu skickar organisationen en båt till.
Simon Jonsson, pastor
5 kommentarer än så länge
Lämna en kommentar
Hej Simon
Bra att du uppmärksammar denna fruktansvärda tragedi. Jag håller med dig i att ingen vann, alla förlorade. Men utöver detta är vi inte överens om något alls.
Till och börja med, det fanns inga vapen på skeppen. Det påståendet har israeliska militära källor tagit tillbaka enligt Cecilia Uddén, SR utsände i mellanöstern. I nuläget vet vi faktiskt väldigt lite av vad som hände i samband med bordningen av Fredsflotilljen eftersom Israel vägrar låta någon träffa aktivisterna för att få höra deras historia.
Att förlita sig på källor från den ena sidan i en konflikt är problematiskt. Det sägs ofta att en konflikts första offer är sanningen. Det ligger uppenbarligen en hel del i det.
För det andra, Ship to Gaza har som mål att häva den illegala blockaden av Gaza. En blockad som är själva orsaken till att det behövs hjälpsändningar över huvud taget. Israel är inte “barmhärtiga samariter” som bistår Gaza med livsmedel, hur många ton de än skickar in som bistånd. De är på sin höjd humana fångvaktare. Idag har Egypten beslutat att omedelbart öppna gränsövergången vid Rafah och blockaden är därmed delvis bruten. Så tragedin till trots så visar det sig att det palestinska folket på Gaza slutligen är vinnare, trots allt.
Att beskylla besättningen och passagerarna på Fredsflotilljen för att ha gjort fel i sina försök att bryta mot den folkrättsligt vidriga blockaden av Gaza är befängt. Skeppen blev överfallna av beväpnade män på internationellt vatten. Att försöka försvara sig mot pirater är både förståeligt och legitimt. Israel hade ingen som helst rätt att angripa dessa fartyg på internationellt vatten. Om någon provocerade fram våld så var den dem som beslutade om att soldater skulle borda fartygen.
Med vänlig hälsning
Kommentar av Niklas Svenlin 01 juni 2010 @ 13:33Niklas Svenlin
I stället för att vara ledsen och försöka hitta vinnare eller förlorare vore det bättre att vi som kristna ville bli eniga om att bedja till Gud om en varaktig fred i stället för att hitta halvfärdiga sanningar. Det finns en plan för en sådan fred och den står FN bakom. Vill staten Israel ha fred, eller vill de provocera för att visa sin överlägsna vapenmakt?
Kommentar av Rolf Ericson 01 juni 2010 @ 14:43DN är en tämligen respekterad tidning, åtminstone i betydligt högre grad än den s.k. kvällspressen. De skriver i sin nätupplaga idag att, trots att Israel påstår att de blivit beskjutna, så har de inte kunnat visa att detta de facto hänt. Däremot finns bevis för påkar/järnrör och det är givetvis fel. Precis lika fel som att Israel bordar fartyg på internationellt vatten. Israel borde veta bättre, deras förlust av renomé är enorm.
Belägringen av Gaza måste upphöra.
Kustkyrkan bör ställa in resan.
Kommentar av Anna-Karin 02 juni 2010 @ 7:22Hej Anna-Karin!
Jag håller med dig både om din analys av DN i jämförelse med kvällspressen samt att det var fel av Israel att borda fartygen på internationellt vatten.
Ha det fint i solskenet!
Simon Jonsson
Kommentar av pastorsimonjonsson 02 juni 2010 @ 7:29En fråga:
Kommentar av stig strömbergsson, präst 02 juni 2010 @ 8:16Jag skrev en ca 8 rader lång kommentar här igår. Vill minnas att jag såg att den kommit med men är bara till 80% säker. Minns jag fel eller har den tagits bort?